Mitt lilla hjärta

På Vincents 12-månaders kontroll hörde barnläkaren ett blåsljud på Vincents hjärta. Det kan vara vanligt och växa bort men hon tyckte att detta skulle remitteras vidare för säkerhets skull. Det var en jobbig period just då och ännu jobbigare att höra detta. Vi väntade och väntade på remiss men det var såklart lång väntetid. Vi fick äntligen komma till barn kardiologiska på Astrid Lindgrens barnsjukhus för bara ett par veckor sedan. Vincent fick titta på Pippi långstrump sittandes i mitt knä. Det gjordes ett ultraljud på skruttens hjärta samt ekg och blodtryck.

Det är nämligen så att Vincent föddes med ett milt hjärtfel. Inget som påverkar honom nu, det behöver aldrig göra det heller dock. 

I fosterlivet finns det en sammankoppling på stora kroppspulsådern. Det växer ihop runt ca 3 dygn efter förlossningen och är därför svårt att höra något blåsljud på hjärtat redan vid läkarkontrollen på BB. Det är rent slumpmässigt att det blir såhär som det blivit på Vincent sa läkaren. Där sammaankopplingen har vart så har det lixom dragit ihop sig lite grann så det är som en liten förträngning (väldigt mild sa läkaren) påstora kroppspulsådern (Coarctatio aortae) där hjärtat alltså pumpar ut blodet från hjärtat ut i kroppen, därav hörs ett vinande ljud. Men han har samma blodtryck på båda sidor och det påverkar inte honom ett dugg nu och hans hjärta blir inte ansträngt mer än normalt. Vi kommer att få gå på kontroll var 6e månad ett tag framöver för att se hur det utvecklas. Om det förblir så eller om det blir tajtare eller om det helt enkelt lättar lite. 

Det är alltså inget livshotande och skulle det förändras till det sämre så går det alltid att rätta till. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0